2019 och 2020 – stormigt och konstigt

Utan att försöka sammanfatta allt som varit det senaste 1,5 året så kan jag konstatera att det varit en märklig tid för både mig och för världen. 2019 var utan tvekan det jobbigaste året i mitt liv rent privat, och 2020 verkar onekligen vara ett av de värre åren för världen.

Det hände massor av bra saker också dock. En av de sakerna var när jag visade Vega och Jemma på utställningar – första gången fick Vega 99889=43p och Jemma 98879=41p, båda klassvinnare, och andra gången fick Jemma 88888=40p medan Vega slog till med 99898=43p och blev Reserv-BIS! Härlig känsla, min allra första topptitel!

Under hösten flyttade jag en sväng till Skövde där jag provade på ett nytt jobb, och tog med mig tre av ponnyerna till gården där jag hyrde ett litet hus. Det var helt fantastiskt att få möjligheten att ha hästarna precis utanför mitt köksfönster och då ska vi inte ens prata om körvägarna jag hade tillgång till! Tyvärr blev inte jobbet vad jag hade hoppats, och mot slutet av året flyttade jag och hästarna tillbaka till Stockholm igen. Tror hästarna var rätt nöjda att återförenas med flocken ändå, för att inte tala om hur nöjd Lovisa var att Pajen kom hem igen!

Under sommaren lånade jag också hem Jinnas 3-åriga dotter Tunstas Jill för att visa på premiering och 3-årstest. Vi drog igång i högt tempo och körde in och red in henne på bara 3 veckor (från att bara ha haft grimma på sig innan…), och åkte först på Väst-utställning och Riks på Grevagården där hon fick 88897=40p och 88888=40p. Sedan blev det premiering där min kusindotter Stella följde med och gjorde ridprov på henne och jag gjorde körprov, och dessutom fick hon diplom med 88888=40p! Någon månad senare var hon tillbaka på Grevagården igen, där hon visades på 3-årstest och fick både hoppdiplom med 888887=47p och gångartsdiplom med 888888=48p! En av bara tre dubbeldiplom om jag minns rätt. Helt galet roligt! Jill blev sedan kvar i stallet på foder hos Kajsa och Tifa och de är nu en etablerad del av vårt team. I år har hon varit hemma på Tunsta och blivit betäckt med Sango’s Konjak.

Nu i augusti var jag i Jättendal och dömde en utställning, och på vägen hem passade jag på att hälsa på Jilla och hennes familj! Det blev en jättefin kväll som avslutades med bad i sjön under en fantastisk solnedgång. Tänk vilken tur jag har haft med mina uppfödningars nya ägare?

En av de mer ledsamma nyheterna var att lilla Doris visade sig ha en stor tumör i käken och hennes nya ägare blev tvungna att ta bort henne i våras. Väldigt sorgligt. Eftersom jag vet vilket fantastiskt hem Doris har haft så är jag dock väldigt glad att få låna ut Doris halvsyster Jemma till Emma och hennes familj framöver, som sällskap till deras islänning och som ett sätt för mig att kunna behålla både Jemma och Joxxa trots att vi inte riktigt har plats i lösdriften.

Doris på premieringen 2018

I maj i år gjorde vi en fantastiskt härlig långtur med nästan alla shetlandsponnyerna! Jag är så stolt att jag kan spricka över det här gänget. Här kan ni få följa med oss på turen och se varför jag är så himla glad över dem allihop!

Slutligen kommer här lite blandade bilder från året som har gått.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.